Borneo – drömön, tips på förföriska gömställen
Vita sandstränder, glittrande hav och en tropisk regnskog med orangutanger och andra vilda djur. Den malaysiska delen av Borneo Sabah är det perfekta alternativet för nordbor som söker spännande upplevelser som ger minnen för livet.
Det är tidig morgon när vi vaknar av takfläktens monotona surrande. En lätt bris fläktar in genom den öppna dörren och för med sig en tung söt doft av det tropiska regn som i natt ohämmat vräkte ner över Tip of Borneo, Borneos nordligast udde. Morgonens sol har inte hunnit torka upp allt regnvatten och solstolarnas dynor är fortfarande rejält fuktiga. Det hindrar oss dock inte från att duka upp frukosten på den lilla träaltanen. Utsikten över den långa öde stranden och horisonten där Sydkinesiska sjön möter Sulu Sea slår det mesta jag har varit med om hittills.
Lilla Hibiscus Beach Retreat är en fridfull oas, en tillflyktsort utan vare sig internet, mobiltäckning eller tv – vår enda kommunikation med omvärlden är en walki talki. Jag har svårt att tänka mig en mer avkopplande plats, här finns inget annat att göra än att läsa, äta, snorkla, bada och gå längs med stranden.
Fast om det visste vi inget när vi kom körandes igår eftermiddag, en bilresa på cirka tre timmar från Kota Kinabalu, huvudstad i regionen Sabah som hör till den malaysiska delen av Borneo – världens tredje största ö. I hundratals år har Borneo lockat vetenskapsmän, men också resenärer som liksom vi söker exotiska upplevelser i uråldriga regnskogar i kombination med sol och bad i turkosblått vatten. Malaysiska Sabah har i flera år satsat på en hållbar ekoturism som ger regionen en ekonomisk stabilitet. Turismen skapar arbetstillfällen liksom fler utbildade djungelvakter – ett slags positiv spiral där naturintresserade turister genom sin närvaro får lokalbefolkningen att uppskatta, värdera och skydda sin flora och fauna.
Utan regnskog, ingen turism – så de alternativa arbeten som ekoturismen ger är ett effektivt sätt att stoppa skövlingen av regnskogen. Klimatsmarta trädplanteringsprojekt ger regnskogens invånare ersättning för varje planterat träd och över 20 000 träd har planterats sedan 2008.
Turismen skapar arbetstillfällen
liksom fler utbildade djungelvakter
– ett slags positiv spiral.
Allt för att regnskogen ska bindas samman i ett slags korridorer som gör att orangutanger och andra utrotningshotade djur kan nå varandra och föröka sig utan att riskera inavel. Träden tar upp koldioxid som binds i biomassan och det krävs inte så många hektar återbevuxen skog så har man uppvägt mycket av den koldioxid som släpps ut av till exempel turister som kommer med flyg.
”Jag kan inte tänka mig en
mer avkopplande plats”
Här på Borneos nordligaste spets, Tip of Borneo, är det inte djurlivet och den orörda regnskogen som är dess främsta attraktion, efter en äventyrsfylld resa i djungeln är det istället havet och stränderna som lockar. Området är relativt outvecklat och börjar bara upptäckas av turister, vilket är en av anledningarna till att det är så speciellt.
– Folk frågar ofta varför jag inte bygger fler stugor. Mitt svar är alltid detsamma – jag vill inte förstöra den privata och fridfulla atmosfären som mina gäster upplever, berättar engelsmannen James Burns som driver Hibiscus Beach Retreat.
Det var när James och hans fru besökte Sabah på en semesterresa 2008 som de förälskade sig i människorna, maten och den uppsjö av aktiviteter som är möjliga i Sabah.
– Alla var så vänliga och det kändes direkt som att det kunde bli vårt hem så 2010 flyttade vi med en tvååring och nyfödd bebis permanent från Storbritannien till Kota Kinabalu i Sabah.
James föräldrar äger en stor villa på Tip of Borneo dit han, frun och barnen åkte när det var möjligt. Med åren blev den mer upptagen varför han bestämde sig för att förvandla ett litet lusthus i närheten av villan till det enkla boende det är idag: ett hus med ett stort rum med dubbelsäng, sängbord, sittplats, förvaringsskåp och en fristående kyl.
Badrummet är litet, men fullt funktionellt med toalett, dusch och varm och kallvatten.
Huset vi bor i är alltså inte helt olik det våra svenska sportstugor erbjuder om det inte vore för att väggarna mest utgörs av jalusiförsedda fönster och dörrar och den makalösa utsikten över den vackra öde stranden och det skimrande havet.
– Konceptet var så pass framgångsrikt att jag lät bygga ett något större hus med havsutsikt i höjd med trädkronorna, det vi kallar för Treetops. Vi har gäster som bor hos oss från hela världen och de älskar de vackra stränderna runt spetsen på norra delen av Borneo och det välkomnande Rungus-folket, berättar James Burns.
